Sensor overload

Vet inte riktigt var och hur jag ska börja beskriva de senaste dagarna, men nyttig informtion kan kanske vara att jag nu är på plats i Kabul, att jag mår toppen bortsett från en upprörd mage, och att det känns riktigt spännande att äntligen vara framme! Fredag och lördag är helgdag här, så idag är jag ledig. Sitter just nu i mitt tillfälliga rum i mitt hus, eftersom det jag ska bo i målas om. Huset är rätt stort, 2 våningar och källare, med åtminstone 7 stora sovrum, ordentligt kök, vardagsrum och stora hallar. Finns 3 badrum och jag delar ett stort med en kvinnlig kollega som bor här till och från. Standarden är helt OK, även om det är rätt nedgånget och slitet. Badrummen är värst, där kunde säkert en riktig renovering behövas, och jag har ännu inte listat ut hur faan man får varmvatten...inga långa duschar hittills alltså... Jag delar huset med just nu 4 andra kollegor, men en kommer som sagt och går, och en annan ska flytta till ett eget hus. Jag har dragit ned medelåldern med sisådär 25 år skulle jag tro, jag bor med två män i 50-60årsåldern, en från Kenya och en från Holland. Tjejen är kanske 35 och kommer från England. Sen är det en Bangladeshier som är på semester just nu. De är alla väldigt trevliga och vi har redan haft väldigt intressanta diskussioner ute på verandan. Vi har en kock och städerska 5 dagar i veckan, och det finns gott om mat, massor a frukt och nötter att förse sig av så man behöver knappast svälta...På kontoret blir vi dessutom serverade lunch varje dag! Framför huset finns en jättefin trädgård, med ett stort träd som ger välbehövlig skugga och gör så att man kan hänga på verandan hela dagen. Huset är, som alla hus här i Kabul, omgärdade med höga murar. Vi har 2 vakter dygnet runt, varav en av dem fungerar som chaufför. Vi får nämligen inte gå någonstans, utan måste ta bil precis hela tiden. Inte mycket träning alltså, tur att vi har ett litet gym i källaren. Osäkerheten, och det faktum att strider äger rum ganska nära Kabul gör oss väldigt begränsade just nu, speciellt som tjej. Det är påtagligt att läget är osäkert, det är väldigt strikta rutiner för allt och det dånar med jämna mellanrum jaktflyg över stan. Idag lyckades jag koordinera ihop en lunchdate med Josef, som jag pluggat och praktiserat med, han jobbar för en annan NGO. Vi möttes på ett cafe inne i stan, där sk expats (utlänningar som jobbar här) träffas under mer västerländska förhållanden. På vägen in passerade man 2 murar, båda med beväpnade vakter... Höga murar runt om såklart, med ståltråd på toppen.

Det är svårt att beskriva Kabul efter att ha sett så lite av det, men det byggs iaf överallt och det är ju ett bra tecken att människor vågar investera. Det finns en hel del asfalterade vägar, men när man kommer in bland husen är det gropiga grusvägar, med öppna avloppskanaler längs dem. Titt som tätt åker man förbi stora flockar med getter; det är en märklig syn blan de förhållandevis moderna husen. Kabul ligger också på en platå omgiven av berg, och upp längs bergssidorna klättrar husen farligt. Nu när vi åkte hem från cafet såg man drakar i luften precis överallt, det verkar vara en väldigt vanlig fritidssysselsättning här, både för vuxna och barn. Det är mycket folk ute och rör sig på dagarna, men på kvällarna blir det kolmörkt - det finns ingen gatubelysning och central el finns bara att tillgå några timmar om dagen. Övrig tid drivs allt av generatorer som brummar. Jag har internetuppkoppling här men det är en ganska slö lina. Det är aningen bättre trådlöst internet på kontoret. Jag spenderade större delen av gårdagen där, med att hälsa på alla, bli briefad om säkerhetsrutiner, vilket måste ske inom 24 timmar från ankomst, och genomläsning av en del dokument. Jag ahr en assistent, Qasim, som förmodligen är i min ålder. Väldigt trevlig och försynt, pratar hyfsad engelska och verkar väldigt mån om att göra ett bra jobb. Från vad jag förstått är det en ganska tung arbetsbörda, speciellt eftersom jag är helt ny och dessutom ligger ca 3 veckor efter, så en assistent känns inte helt fel.

Inte så många skarpa iakttagelser idag tyvärr, men huvudet snurrar som sagt, jag förösker fortfarande sortera alla intryck, och jag skulle kunna berätta hur mycket som helst. Så jag stannar här och återkommer! Kram