Lugnet efter stormen

Det blev en ganska innehållslös dag igår, stannade hemma resten av dagen, och somnade innan 9, helt slut av både för lite sömn och som en följd av att adrenalinet gått ur kroppen. Men sov ganska oroligt, och vaknade av minsta lilla ljud...låg mest och väntade på nästa smäll. Många är överens om att detta är den värsta attacken och smällen på länge i Kabul, och det är definitivt det läskigaste jag upplevt här. Förmodligen för att det var så fysiskt nära, och för att föredetta kollegor förolyckats.

Idag tog jag mig ut och lunchade med några vänner, och det var skönt att få prata om gårdagens händelser, och höra om andras upplevelser. Efter lunchen tog vi en kort tur genom stan, för att göra lite inköp, och åkte förbi genom området där attacken skedde. Förstörelsen är enorm, flera kvarter från själva bomben finns det inte en enda hel glasruta. Hela träd har slitits upp med rötter och allt och svepts iväg. Läste någonstans att kratern efter bilbomben var ca 2.5 meter djup, men såg den inte själv.

Tog några, inte så bra, bilder med mobilen:





Som lite terapi försökte jag mig för första gången i nya lägenheten på att baka. Är livrädd för gasspisar här, statistiskt sett är de en mycket större risk än attacker och kidnppningar i Afghanistan. Klarade mig den här gången,och resultatet blev en helt OK äppelkaka, som fick bli efterrätt nu ikväll då vi firade det kinesiska nyåret - det är nu tigerns år! Vad det nu innebär... Förhoppningvis att Afghanistans framtid kan bli lite ljusare.

Lika tacksam som jag är för mina vänner här, som gör tillvaron bra mycket lättare, är jag naturligtvis för alla er därhemma som hört av sig och skickat tankar!