...har hittills gått hyfsat smärtfritt, åtminstone på den icke jobb-relaterade fronten. Helgen har bevisat att det är fullt möjligt att ha en ganska drägligt liv i Kabul, i alla fall för tillfället. Den inleddes i torsdags med avskedsmiddag och vinsippande i trädgården på lebanesisk restaurang, och fortsatte sedan på årets största fest för hjälparbetare i Kabul. 900 personer stod med på listan, och kanske hälften kom dit. Om man vill vara krass och cynisk, och det är jag ju för det mesta, kan man ju påpeka att om nån knasig taliban skulle få för sig att göra sig av med så många utlänningar som möjligt i ett slag, vore det ett bra tillfälle att skjuta iväg nåra raketer...nu siktar de som tur är förvånansvärt dåligt.
Dagen efter tillbringades vid poolen, ja just det - poolen, i ett av FN compounden, där man kunde njuta (eller?) av en utsikt bestående av väldigt många speedosbadbrallor...Sjukt märklig känsla med all denna nakna hud, avskild från det afghanska, galet påklädda samhället med bara en mur och lite taggtråd...
Idag blev det avskedsbrunch för J som åker hem på långsemester. Sorgligt för mig, då min kollega L också farit hem, så jag känner mig lite övergiven. Dagen avslutades med poolhäng ånyo, fast denna gång på den legendariska franska restaurangen L'atmosphere. Har fortfarande inte vågat mig på ett framträdande i bikini, men vartefter det blir varmare kanske även jag faller till föga och börjar jobba på brännan... Jobbveckan börjar imorrn, men det förtränger jag in i det längsta, och blickar istället framåt mot nästa helgs sociala aktiviteter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar