...och det känns nästan ofattbart att det gått så fort! För ganska exakt ett år sedan befann jag mig på Arlanda, och hade precis blivit nekad incheckning, då resebyrån inte stavat mitt namn rätt på biljetten. 14 telefonsamtal till regionkontoret i Indien, samt en flygplatsövernattning senare var jag till slut på väg, utan en aning om vad jag gett mig in på...tur var väl det... Det har varit ett otroligt lärorikt år, fullt av spännande möten och upplevelser, men också väldigt många tuffa utmaningar, både personligen och professionellt. Väldigt många skratt, nya, fantastiska vänner, galna fester, en del otäckheter samt en hel del tårar har också varit en del av vardagen här. Nu väntar ca 5 veckors break, och sedan kommer jag att återvända till Afghanistan för ytterligare fem månaders jobb. Efter det står framtiden just nu mer eller mindre öppen. Flyger från Kabul imorrn kväll och landar i Svedala på söndag - hoppas jag hinner se så många av er därhemma som möjligt!
Presidentvalet närmar sig nu med stormsteg, och det ska bli spännande, och lite oroligt, att följa denna historiska händelse hemifrån. Det finns 41 (!)
kandidater att rösta på, varav två är kvinnor. DN har intervjuat en av dem
här. Man kan inte annat än känna djup beundran för kvinnor som dessa, som riskerar sitt eget liv varje dag för att slåss för jämlikhet och en bättre värld, i en brant uppförsbacke, eller kanske snarare uppför ett lodrätt stup...
Valaffischer finns det gott om i Kabul just nu...
Ses snart, inshallah!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar