Har precis gått och lagt mig - i morgon börjar en ny vecka om - och det slog mig precis hur djupt denna kontext egentligen påverkar mig och mina tankar och handlingar. Konstaterade just för mig själv att det är skönt att det blivit såpass kallt på nätterna att man numera kan sova i pyjamas. Just detta kanske inte låter helt märkligt. Men här innebär det i sin tur att om det sker en jordbävning hinner jag snabbare ut ur huset eftersom jag inte behöver dra på mig kläder. Det vore nämligen otänkbart att springa ut i sina underkläder och chocka afghanerna genom att inte vara ordentligt täckt. Denna 'respekt för kulturen' sitter så djupt rotad nu att jag hellre i en situation där mitt liv kan stå på spel, flera gånger ödslat tid på att slita fram långbrallor och en jacka innan jag gett mig ut...hur jävla vrickat är inte det!?
Har dessutom hela veckan brottats med ett påstående en av mina afghanska kollegor slängde ur sig när vi diskuterade huruvida vi bör inrätta en mekanism för att hantera sexuella trakasserier på arbetsplatsen, och hur den skulle utformas och definieras. Tydligen är det så att män, med stöd i afghansk lag, kan anklaga en kvinna för sexuella trakasserier om hon, enligt mannen, burit något åtsmitande eller utmanande... Här är det utmanande att visa sina armbågar.
Så jag sover numera i full mundering, av flera skäl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar