Kultur, katastrof (nästan) och kulinariska upplevelser

Har haft en ovanligt händelserik vecka, fylld av nya upplevelser, sedan jag senast skrev! Började redan i onsdags, då vi testade en ny, koreansk restaurang. Tror det var första gången jag åt koreansk mat, men var ska man göra det om inte i Afghanistan..? Fantastiskt gott var det, och vi var ett helt gäng som beställde in nästan allt som fanns på menyn. Lokalen var dock bland det tråkigaste jag sett, lysrör och skolmatsalkänsla, så där har de lite att jobba på. Sägs att de som driver restaurangen är kristna missionärer, vilket förstås är strängt förbjudet i Afghanistan, men förhoppningsvis får de vara kvar och berika det kulinariska utbudet i Kabul.

På torsdagen avnjöt jag ytterligare en fantastisk middag i goda vänners lag, denna gång på spansk restaurang. Drömmer fortfarande om deras tortilla och lufttorkade skinka...och vinet föstås, men det tror jag var italienskt. Ja, så matmässigt har det inte gått någon nöd på mig på sistone. Kom däremot hem, förstås innan kl 10, och somnade djupt bara för att bli väckt strax efter midnatt av en jordbävning. Det var den första på länge, och det tog några sekunder innan jag registrerade att det var det som pågick. Sängen och fönstrena skakade, och jag kastade mig upp för att dra ut värmeelementet så att inte det skule falla omkull och sätta eld på heltäckningsmattan. Konstig första reaktion såhär i efterhand kan jag tycka, kanske snarare borde ha satsat på att ta mig ur huset, men skyller på vinet. Jordbävningen tilltog i styrka efter en stund så jag placerade mig i dörröppningen och inom 10 sekunder var det hela över. Trasslade på mig pyjamas och gick ned för att kolla så att alla var OK. Vid det laget hade mina housemates, som kastat sig ut ur huset, hunnit komma tillbaka in igen. De nya stackarna var inte alls förberedda på att Afghanistan är utsatt för jordbävningar (precis som jag när jag först kom hit) och var ganska uppskärrade. Vi var uppe nån timme ifall det skulle komma efterskalv men det förblev lugnt. Epicentrum visade sig vara ca 30 mil nordost om Kabul, och styrkan runt 6.2. Har inte sett några rapporter om döda eller skadade, så förhoppningvis var det som värst i obebodda områden.

Fredagen ägnades åt jobb på förmiddagen, mycket efterlängtad fotbollsträning på eftermiddagen, och födelsedagsfest på kvällen. På lördagsförmiddagen var vi ett gäng på 4 stycken som traskade iväg för att vandra längs delar av den gamla stadsmuren som går längs en av bergskammarna ovanför, eller kanske snarare mitt i, Kabul. Muren sägs ha byggts på 500-talet, av två bröder som inte kunde komma överens (vanligt tema här), men inte mycket av den återstår idag. Vi började i en liten by som klängde längs bergsväggen- afghanerna måste vara bland det mest luttrade folket i världen. De tvingas släpa mat, vatten och bränsle rakt uppför bergsväggarna, där en annan skulle kollapsa omedelbart. Tog inte lång tid förrän jag var helt slut, och det krävdes en del pauser för att ta igen sig på vägen upp. Kabul ligger redan på 1800 m ö h, och vi steg kanske 300 höjdmeter - det kändes att luften var tunnare. Eller så kändes det bara ovanligt att inte andas in damm, avgaser och bajspartiklar. Väl uppe på toppen blev man belönad med en otrolig 360 graders vy av Kabul med omkringliggande berg! När man inte längre kunde höra stadens brus, och sådär på avstånd, så infann sig faktiskt en märklig känsla av lugn, och det var svårt att föreställa sig att bara på andra sidan bergen driver talibanerna fram och tillbaka mer eller mindre ostört. Promenaden tog strax under 3 timmar och det var oerhört skönt, även om det smärtar en hel del idag, att få sträcka på benen och faktiskt få röra sig bland stadens invånare.







Fler bilder finns i albumet, klicka på bilden i vänstermarginalen.

Mot slutet av dagen tog Josef och jag en tur längs Kabuls shoppinstråk - Chicken street. Josef fyndade vackra, gamla träskåp och jag köpte glas som tillverkas i Herat i västra Afganistan. Mycket vackra men sköra som satan. Får se om jag lyckas frakta hem några.

Allt som allt en otroligt skön helg med nya upplevelser och mycket glädje! Precis vad som behövdes för att kunna ta itu med arbetsveckan som började idag igen. SKriv gärna och berätta vad som händer därhemma!

Turistattraktioner, demonstration och jordbävning

De senaste veckorna har varit riktigt händelserika, vilket gjort att de bara rasat förbi. Förra helgen var jag och J ute på äventyr i Kabul. Först besökte vi det gamla, numera helt utbombade Darualaman palatset, som ligger precis nära där jag bor. Det byggdes på 1920-talet för den tidens afghanska kungar. Palatset förstördes helt i början på 90-talet, då Mujahiddin (de krigsherrar som precis lyckats köra ut sovjetiska ockupanter) istället för att få landet på rätt köl vände sig mot varandra och startade ett ännu värre inbördeskrig som varade tills Talibanerna lyckades ta över 1996. Mujahiddin ledarna kunde inte komma överens om hur de skulle dela på palatset så de satte sig helt sonika i varsin ände av palatset och skickade raketer på varandra inifrån - palatset är en sorglig påminnelse om landets tragiska historia av inbördes konflikt. Idag står det övergivet, på en kulle med vacker utsikt över bergen som omger Kabul, omringat av hög taggtråd.

Efter palatsbesöket åkte vi upp på det som kallas TV Hill. Det är ett av bergen som omger Kabul, eller snarare ligger det mellan min stadsdel och centrum. Där uppe har man rest hundratals mastar av olika slag, och på nätterna glimmar ljusen från dem riktigt vackert. Under bilturen upp fick jag en liten flashback till min fasansfulla Nepalbussresa, men väl uppe på toppen hade vi i princip 360 graders utsikt över Kabul och dess omgivningar, det var fantastiskt! Staden är bra mycket större än man tror, och här och var kunde man se vårgrönskan börja sprida ut sig.

Vet inte hur många av er som orkade läsa den engelska artikeln jag lade upp på bloggen, men den här nya lagen för Shia muslimer (minoritetsgruppen här, de flesta är Sunni muslimer) har debatterats hårt både här och internationellt, då den antogs nästan helt utan debatt i parlamentet, samt föreskriver extrema inskränkningar för shia kvinnor. De skulle enligt lagen bland annat behöva be sin make om lov för att lämna huset, samt kunna avkrävas sex minst var fjärde dag. Det första är förvisso något som redan praktiseras runtom i landet, de flesta av mina kvinnliga kollegor kan inte resa utanför Kabul om de inte har en manlig släkting med sig som kan skydda deras heder. Våldtäkt inom äktenskapet anses inte heller som brottsligt. Hursomhelt så har presidenten tack vare internationellt tryck nu skickat tillbaka lagen för ytterligare utvärdering. Ett annat gott tecken var att ca 300 shia kvinnor på onsdagen bestämde sig för att utnyttja sin rätt att demonstrera mot lagen. En av de största Shia moskeerna ligger granne med vårt kontor, och det var utanför där demonstrationen inleddes, så vi var inlåsta större delen av dagen. Det går knappt att föreställa sig hur modiga dessa kvinnor är som genomförde detta, och än mindre så när man betänker det faktum att de fick utstå spott, glåpord och stenkastning från både kvinnor och män som motdemonstrerade.

Natten till fredag ägde ytterligare en jordbävning rum, men det skakar ca en gång i veckan så senaste tiden har jag sovit igenom flera stycken. I torsdags natt vaknade jag dock upp, fönstrena skallrade och sängen skakade, men det varade bara i mindre än 30 sekunder så jag somnade strax om. Nu visade det sig att den varit tillräckligt kraftig för att förstöra 200 talet hus och resultera i ca 40 dödsoffer, i 4 byar uppe i Hindu Kush bergen ca 8 mil härifrån. I morse skickade vi iväg ett team för att undersöka vilka hjälpbehov som finns, för det talas också om hundratalet skadade.

Nu ska jag försöka njuta lite av det sköna vårvädret innan det är dags att förbereda för ny jobbvecka igen. Kram!